Almännt misslyckat inlägg

En vecka av sorg , en vecka av hat , en vecka av ovisshet och en vecka av ren katastrof.
Min första vecka utan mamma är snart slut och det känns skönt.En vecka som började så himla bra och som sedan slutade som den gjorde.Den har innehållit ; En extremt lång kväll , min mammas död , en mängd massa sms och mejl , gråt(konstigt nog inte från mej utan från kompisar) , ledighet , konstigt återkommande till skolan och sist men inte minst fotboll.
I tisdags morse vaknade jag strax före halv 12 , jag hade sovit ca 8 timmar men jag hade drömt samma bild hela natten , den när mamma tog sitt sista andetag.När jag vaknade hade jag 12 olästa sms och 5 mejl i inkorgen , alla om hur ledsna alla va, jag själv var på ett overklighetshumör där de kändes som att vakna upp efter en tornado.En blandad känsla mellan lätthet,sorg och besvikenhet bredde ut sej i brösten och smittade magen och axlarna.En lång tisdag , kändes som rena rama långfredan.Onsdagen tillbringade jag med att försöka rycka upp mej själv och gick hem till simon.Men de va inte alls så uppryckande , de va han som var ledsen och jag försökte trösta han.Jag avgjorde på kvällen att jag skulle pressa mig till skolan trots att de verkligen smärtade imot.jag somnade halv 4 och vaknade 7 men somnade om igen och drog till skolan så sent som 11.
Folk tittade på mej , folk viskade om mej och folk smörade för mig . “hur fan kan ha skratta när hans mamma har dött?” Jag kan skrattar för att mamma vill så , för att jag ska gå vidare.Jag har bett mycket till min mamma den här veckan på gott och ont faktiskt , jag frågar mig fortfarande varför hon inte visar ett tecken för mig men jag hoppas hons aka göra de.
Jag är så himla okoncentrerad just nu så jag står över att skriva mer , det här blev en misslyckad inlägg men jag publiverar ändå.ciao.